Cão de Fila de São Miguel
Allmänt:
Namn: Cão de Fila de São Miguel
Grupp: 2, sektion2.1, FCI nr 340
Ursprungsland/Hemland: Portugal
Användning: Vakt- och herdehund
Rasklubb: Klubben för Gårds- och boskapsvaktare
Specialklubb: Svenska Molosser-och Herdehundklubben
Om Cão de Fila de São Miguel
Rasens historia
Cão de Fila de São Miguel (förkortas ofta till Fila de São Miguel) är en av de få hundraserna i Europa som fortfarande används som arbetande hundar. De flest arbetande hundarna återfinns i sin ursprungliga region – Azorerna, en ögrupp av nio vulkaniska öar i norra Atlanten.
Dess bakgrund är gemensam med den nu utdöda terceirahunden, iberiska molosserhunden Matin de Terceira. Cão de Fila de São Miguel finns dokumenterad sedan början av 1800-talet, men söker man på Azorean Cattledog, så kan man hitta information om att ursprunget på rasen kan vara redan från 1400-talets mitt. Det vi faktiskt vet är att 1978 inleddes en inventering av rasen som godkändes nationellt av den portugisiska Kennelklubben Clube Português de Canicultura (CPC) 1983 och av den internationella hundorganisationen FCI 1995. I Portugal hör den nu till de mest populära hundraserna.
Namnet
“Cão” betyder hund på portugisiska medans “Fila” betyder “att hålla något med munnen/tänderna”. São Miguel är en referens till ön på Azorerna där rasen vuxit fram. Lokalt kallas Filan även ibland ”Cão de Vacas” (Portugisiska för bulldog, pga dess primära användningsområde som boskapsvaktare & herdehund), på engelska kallas rasen även för
”Azorean Cattle Dog”. Som de flesta andra boskapshundarna är CFSM alltså en heeler som vallar genom att nafsa (”fila”) boskapen i hasorna.
Cão de Fila de São Miguel är en vakt- & herdehund och är som alla herde-/vallhundar, kända för deras naturliga förmåga att skapa ett starkt band mellan sig och sin herde/ägare, men även
för deras intelligens och detta är i hög grad fallet med Fila. På Azorerna används rasen till sitt
ursprungliga användningsområde, medans i Portugal är väktarjobben ett av de viktigaste
jobben som ges till Fila de São Miguel.
Helhetsintryck
Rasen skall vara robust och härdig.
Uppförande och karaktär
Rasen är utmärkt som boskapshund och väktare av folk och egendom. Den är mycket bestämd mot främlingar, men foglig med sin ägare. Den är mycket intelligent och läraktig. Under sitt arbete med att driva kor, biter den korna lågt i hasorna för att undvika att skada deras juver. Däremot kan den bita högre upp för att kunna hantera vilsekommen boskap.
Cão de Fila de São Miguel skall vara något längre än den är hög.
Mankhöjden för hanar skall ligga mellan: 50–60 cm och för tikar: 48–58 cm
Vikten skall för hanar vara: 25–35 kg och för tikar: 20–30 kg
Egenskaper/mentalitet
Mixen mellan intelligens, råhet/tuffhet och skyddsegenskap gör denna ras till ett mycket dåligt val för en oerfaren hundägare, men även ett dåligt val för de som tror att det räcker med en 20 minuters promenad runt kvarteret för att tillgodose hundens dagliga motion och arbete.
Raser som genom sitt ursprungliga användningsområde kan förväntas ha t.ex. stark vaktinstinkt och/eller stor misstänksamhet mot främmande personer, medför ett särskilt ansvar för såväl uppfödare som hundägare. SKK och SBHK anser därför att individer av dessa raser bör genomgå Beteende- och personlighetsbeskrivning, BPH, alternativt
Mentalbeskrivning hund, MH. Hundarnas resultat registreras och redovisas officiellt och bör utgöra ett underlag i avelsarbetet.
Exteriör
Cão de Fila de São Miguel är en atletisk, medium stor till stor hund, även om deras deltagande i hundutställningar har drivit storleken till att bli en tyngre byggd, större hund (ofta lutande mot en välvd bröstkorg). Förutom hundar av utställningslinjer, ska en arbetande Fila inte vara högre än 60 cm i manken och inte väga mer än 35 kg för hanar och 30 kg för tikar – kom ihåg att detta är de övre måtten i rasens standard och att dom ofta är lägre/lättare än dessa siffror.
Formmässigt är dom inte längre än dom är höga.
Huvudets form är fyrkantigt med öron högt ansatta på toppen av hjässan. Nospartiet och ansiktet är ofta helt svart, liknande en mask, medan kroppen är traditionellt brindel – allt från ljust till mörkt brun och ibland nästan helt svart. Pälsen har ibland vita fläckar på bröstet och/eller tassarna vilket många relaterar till de äldre blodslinjerna av rasen. Avlade till att vara utomhus, är dom fullt utrustade att tåla det portugisiska vädret.
